När en krona räcker hur långt som helst.

Lykke har haft det otroligt jobbigt sedan november med tanke på allt som skett kring Mike. Som om det inte vore nog hade jag också uppsatsen att tänka på och var borta en hel del. Lykke och hennes pappa var hemma och försökte få dagarna att gå. På grund av hur allt blev, att Mike som skulle komma tillbaka plötsligt aldrig kom tillbaka, drabbades Lykke av kraftig spearationsångest och rädslor kring huruvida jag skulle komma tillbaka efter skoldagens slut eller inte. Hon har saknat, haft mardrömmar om att någon ska ta henne eller mig, haft vredesutbrott och gråtit mer under dessa två månader än totalt under hela sin livstid och det har verkligen slitit på hela familjen. Orättvisan att en 2,5-åring ska behöva genomlida detta är ofattbar. Hon är stor nog att förstå men samtidigt för liten för att förstå. För henne har detta varit otroligt otäckt. Det gör så ont i mitt hjärta att hon har drabbats så hårt av hela det här och jag har dagligen dåligt samvete.
 
Häromdagen var livet lite extra tufft med ett ledset barn och vi råkade gå förbi en leksaksaffär och Lykke plockade upp en krona hon hade i fickan. Mamma jag vill köpa en sak, sa hon med pengen i den hårt knutna näven. Självklart, svarade jag kort och vi begav oss in i affären. Vi gick länge och hon klämde och kände på att från Frost-ryggsäckar till dinosaurier som kunde ryta. Till slut fanns den där - exakt det hon sökte (tydligen)! En vit liten katt som jamade och sprallade med tassarna när man klappade den och smaskade gott när den blev matad med nappflaska. Vi gick till kassan och Lykke la fram sin krona, hen i kassan tackade och jag tog resterande 248 kronor på kortet.
 
Stoltheten hos mitt barn när hon berättade för in pappa att hon själv köpt katten för sin peng gick inte att ta miste på! Jag blir så stolt att hon verkligen kände hur stort det var att få välja något helt själv och betala med egen peng, även om hennes krona just den gången räckte till väldigt mycket. Att få möta hennes sinnesstämning efter och jämföra med innan så kände jag att den här lilla grejen gav henne en boost i självkänslan. Hon köpte verkligen en vän också! Katten är en väldigt bra lekkamrat, som "pratar" och vill äta allt Lykke lagar.
 
Tja, vart jag ville komma med detta vet jag inte men heja mitt barns krona som räckte så långt och heja katten som blev ett objekt för boostning av mitt barn!
 
en chic mammas bekännelser

helt underbart och jag kände glädjen och värmen ända hit <3

anne

Sån härlig berättelse Angelica, blir alldeles rörd lilla hjärtat Lykke. Har katten något namn ?

Svar: Nej, än heter den bara "katten" och "lilla vän", men det är alldeles utmärkta namn förstås!
Angelica

Stephania

Vilken lycka för Lykke! Själv sitter jag med tårar i ögonen, haha så känslig för sånt här.

Stephania

Vilken lycka för Lykke! Själv sitter jag med tårar i ögonen, haha så känslig för sånt här.