Ni är helt bäst, vilket tips jag fick alltså!

Alltså kompisar! Vet ni hur bra ni är?
 
För några dagar sedan tömde jag ur hela själen på instagram och till stor del handlade det om våra tuffa nattningar som tar en evighet. Ni peppade mig med tips att ta ställning till, kärlek och stöd - exakt allt man vill ha i en sån sits. En del av er rekommenderade sagan "Kaninen som så gärna ville somna: En annorlunda godnattsaga." av Carl-Johan Forssén Ehrlin. Jag har sneglat på den förr och försökt låna den på biblioteket men det verkar vara någon form av helig graal som var omöjlig att få tag i. Idag tog jag tag i mig själv och köpte den som ljudbok.

Så, första kvällen med ljudboken. Hur gick det då?
Strax efter 20 intog vi sängen, lite sent pga teknikstrul så jag inte fick ner sagj*veln vilket också ledde till att jag behövde en andningspaus innan det var dags.
Lykke låg stilla och lyssnade på första halvan av sagan, sedan hände något. Hon däckade?
Nä, hon fick myror i hela kroppen. Hon började viska, vifta med armarna, rulla runt, krypa upp på mig, rulla ihop sig som en boll, sucka och stöka runt. Men jag lät henne hållas. När ca 75% av sagan hade gått låg hon äntligen stilla igen, men började blinka mycket. Alltså  m  y c k e t. Både att böka runt och att börja blinka är Lykkes bästa knep för att inte somna. Mamman gav sig själv en mental high five.
 
Sen låg hon bara där, helst avslappnad. Blinkningarna avtog långsamt och ögonen var mer stängda än öppna. Då hade 20 minuter gått av den 27 minuter långa sagan. 5 minuter senare sov hon djupt.
 
Alltså chocken. Ingen behövde bli arg. Ingen blev ledsen. Ingen blev både och. Jag blev så otroligt avslappnad av sagan och känner mig lite refreshed! Men det här var dag ett, vi får se hur framtiden blir.
 
Tack för att ni var så många så ni övertalade mig att prova! PUSS!