Mike är fortfarande borta!

Vaknade upp till en ännu hemskare värld än igår.
Som om det inte vore nog med att en tvååring blivit nedsparkad och att vår hund är fortfarande borta, så har Paris har utsatts för ett terrordåd.
Mänskligheten skrämmer mig mer och mer för varje dag.
 
Snälla fortsätt hålla ögonen öppna efter Mike (han kan gå under namnet Stardash också). Ser du en annons, eller blir du erbjuden att köpa eller ta en liknande hund på foder så hör av dig! Tack till er som hört av er och hjälpt till hittills.
Är extra glad över alla seriösa uppfödare som hört av sig och hjälper till!
Fortsätt gärna dela evenmanget så fler ser hans bild: Hitta Mike
 
 
 
Jag har otroligt mycket skolarbete att göra och det är liksom stopp i hela mig. Familjen är iväg och jag ska egentligen skriva om tidigare forskning i examensarbetet, men det är liksom slut inuti just nu. Inte bara för att mänskligheten är så hemsk på många olika sätt utan även pga gårdagen som gick i sjukvårdens tecken.
Igårförmiddag var jag på en konsultation hos en sjukgymnast och sedan röntgade jag ryggen och nacken.
Jag har en fantastisk läkare på vårdcentralen och fick nu träffa en lika bra sjukgymnast. Kändes nästan overkligt med så bra vårdpersonal!
 
Enligt sjukgymnasten så upplevde hen att problemet sitter i mina nerver. Både mina fötter och händer gav utslag alldeles för tidigt vid de flesta rörelser. Väldigt intressant faktiskt då ingen någonsin kollat detta förut - men minst lika läskigt. Nerver är... Ja, nerver. Ni vet, hela kroppen är fylld!
På torsdag får jag nog veta mer för då ska jag träffa läkaren igen som kommer ha samlat all info från sjukgymnasten och röntgen. Kanske är vi på väg mot ett mål! Jag är iallafall rätt fylld med oro.