”Men då är det ju förslitningsskador förstår du väl!” - Vårdpersonal och långtidsamning.

Jag tänkte berätta om mitt värsta läkarbesök – jag kom att tänka på det när jag var hos läkaren idag.

Det var fram på våren 2015. Jag sökte mig till vårdcentralen pga svamp i brösten (Candida albicans). Jag kände igen symptomen och behövde medicin utskrivet då vichyvatten inte hjälpte.

Jag kommer in till en sköterska som tittar på mig och undrar vad som är fel. Jag förklarar min misstanke och förklarar mina symptom varpå hon tittar på mig och frustar fram ett överlägset skratt: ”Pfft. Svamp i brösten? Tror du på allvar att du har det?”

Jag svara ja, och förklarar mina symptom och menar på att jag haft det förr och känner igen känslan. Hon frustar till igen och börjar småskratta. Sedan säger hon: ”Du hör väl själv hur det låter? Svamp I brösten! Det kan man ju inte ha!” Hon bad mig öppna tröjan och jag blottade brösten. Hon tittade på dem, som på lite avstånd, och sa sedan att hon vet inte. De undersöker inte bröst på vårdcentralen ändå, sa hon.

Jag kände hur jag ryggade tillbaka och tittade på människan. Jag minns att jag undrade vad hon sa. Det lät inte som att vi pratade samma språk.

Jag svarade försiktigt att jag visst trodde att det gick och att det var så nu eftersom jag ammade, och frågade vart jag borde gå istället om inte till vårdcentralen. Då undrar hon hur gammalt mitt barn var och när jag svarade 1,5 år så snäste sköterskan: ”Men då är det ju förslitningsskador förstår du väl!”

Jag fattade inte vad hon menade. Förslitningsskador.

Jag stoppade in brösten och frågade vad hon menade. Hon sa att mina bröst var utslitna pga att mitt barn ammat för länge. Det enda jag kan göra är att sluta, annars kommer mina bröst gå sönder helt.

 

Här hade jag kunnat sluta amma. Och fortsatt ha svamp i brösten. Eller så, tack vare min kunskap, hade jag kunnat be om en second opinion – vilket var vad jag gjorde. Tack och lov!

Tack och lov kände jag mig trygg i min amning och trygg med min sköterska på BVC som fanns på våningen under. Jag bad sköterskan ringa ned till vår BVCsköterska och fråga om jag fick prata med henne istället.

Sköterskan från BVC kom glatt upp och när VC-sköterskan berättade att jag ”minsann trodde att jag hade svamp i brösten *insert valfritt champinjon-skämt*. Höhö” så tittade min BVC-sköterksa på mig och sa: Ja, känner du att du har det så är det säkert så. Det är otroligt vanligt att drabba ammande.

VC-sköterskan stirrade och stammade lite. Min BVC-sköterska frågade varför inte sköterskan kunde ställa den diagnosen eftersom jag kunde ge en klockren beskrivning på hur det känns. Sköterskan hade inget svar mer än att hon faktiskt inte trodde att det var möjligt, och var ännu inte övertygad hon var nämligen fortfarande låst vid att jag ammade en 1,5åring och hade förslitningsskador.  Vår BVC-sköterska drog WHO’s rekommendationer om delamning till 2 år, hänvisade till hur brösten isåfall ser ut hos de som ammar i 5-7 år och sedan gick vi tillsammans ut till receptionen och hon bokade in mig hos en husläkare som skrev ut ett recept till mig och Lykke på stående fot.

Ja, ett recept på ett läkemedel som gick att använda i samverkan med amning, förstås.
Och ännu har inga förslitningsskador uppträtt, trots att vi snart är uppe i 2,5 år.

En liten sommarunge med en Herr Nilsson i bärsjal. 
Anna

Jag döööör! Den typen av okunskap och bemötande kan ju ha fruktansvärda konsekvenser! Som vi säger här i Värmland: fôlk!

Linda Blom

Alltså jag blir skit arg när jag läser det här!! Vilken människa och sköterska!!!! Jag har själv haft svamp på brösten som Selma smittade sig med som pyttis från den vanliga torsken på tungan kan orsaka. Enorm smärta för övrigt. Vilken inkompetent sköterska både när det kommer till diagnostisering och patientbemötande :/ skön right-back-at-you ni fick till iaf <3

Heléna

Näe men herregud! Förslitningsskador?! Vilken jäkla oproffsig människa!

Svar: Visst är det skrämmande? Tur jag själv visste bättre!
Angelica