Signad vare juletid, ett litet rim får här ta vid.

Nu i juletid hänger jag mig åt en slags julefrid
I nära och käras sällskap, tömmer vi både krus och fat
Ty magen är full av mat, så jag känner mig alldeles trött och lat
Bloggen hamnar som ni märker efter, men jag ursäktar det hela med att jag har lite semester
Jag gissar att ni inte heller räknar med mer, ni har här inte direkt blivit fler.
 
2015 har varit ett tufft år, som lämnat hela själen full av små sår
Olyckor både stora och små, har försökt oss hela tiden klå
Men snart är det dags för ett nytt år, och vi tänker minsann inte få några gråa hår
Pusslet börjar plöstligt lösas upp, utan att vi ens synat det under lupp
Ett hus, en hund och ett bröllop väntar, med andra ord är det en ljus framtid som står där och gläntar
Som om det inte vore nog, har jag också fixat en examen, ett jobb och en trädgård med skog
 
Ni hör ju hur fint det kommer att bli, blotta tanken på´t gör att vi borde vi fira med brie!
I sommar sitter vi på vår altan, och över våra ägor har span
Maten fixas lätt när man kan grilla, utanför vår fina lilla lyxvilla
Hundar och barn kan på gräset springa, och till oss en massa lycka bringa
 
Nåja, nu ska jag till ledigheten återgå, jag kan liksom inte riktigt motstå
Vi hörs snart igen mina kära, att dela livet med er är en ära
Puss!
 
 
Anonym

Låter toppen det Angelica allt löser sig till slut. Älskar dej.Farmor

Malin

God fortsättning på er! Hoppas julen varit riktigt lugn och skön!

Anonym

Hej Angelica!

Förstår att du tog bort facebookgruppen om Mike, det verkade bli mycket vrede och arga ord. Samtidigt kan jag känna att det är så många av oss som engagerat oss i detta, tänkt på er hela tiden och hållt ögonen öppna varje sekund. Då tycker jag att vi i a f kan få ett inlägg här eller på instagram (eller i gruppen innan borttag) om att han är hemma (och om han mår bra??). Du kanske har dina skäl. Men kändes lite konstigt att se genom en annans kommentar att han kommit hem ordentligt. Och helt tyst från dig. Hoppas du förstår vad jag menar.